Mamma på väg till Sverige igen och mer lindy
Idag tisdag morgon åkte mamma tillbaks till Sverige igen. Hon lär väl komma hem onsdag eftermiddag ungefär. Själv har jag fortsatt med skolan som accelererar upp igen nu, med andra omgången av tentor (första i fredags) och rejält krävande och svåra laborationer och inlämningar just nu.Tog iaf en sväng till poolen i måndags för att träna eskimå rollen och nu går det så bra så jag låg och bara rollade fram och tillbaka åt de båda sidorna i kanske 45 min, bortåt 50-70 ggr. Hjälpte sedan en ny kille att lära sig eskimåsvängen, genom att stå i vattnet och tippa tillbaks hans kanot då han inte kommer runt själv.
Skolan idag höll på att knäcka mig ordentligt. Jag har ny lagt över 10 h på en labb i Semiconductor circuits, och vi är fortfarande inte klara, och det som vi gjort fungerar heller inte. Att det då rullar in enorma uppgifter i andra ämnen också gjorde mig på rejält dåligt humör men danskursen på Merc på tisdagar missar jag bara inte! Och det var tur det.... det var en jätterolig kväll (tisdagar är så himla bra!) med en del nya turer, men ffa. fick jag bra och jätteviktig hjälp från Tiffany (Dan och Tiff är amerikanska champions i Lindy hop) för att utvecklas snabbare. Jag fick en massa "småknep och genvägar" från henne, för att hon vill att jag ska bli bra snabbt som hon så fint uttryckte det.
De ser att jag satsar mycket på att utvecklas och tränar och frågar mkt... Det är kul, för Dan hade lärt sig mitt namn men jag har aldrig presenterat mig för honom vad jag kan minnas, men han och de andra duktiga dansarna där ser ju mig där 3 ggr i veckan så det blir fler och fler som faktiskt pratar med mig, även om jag har svårt att komma ihåg namnen på dem (även tjejerna). Tiff tyckte jag skulle dansa mer med de "duktiga" tjejerna, så jag inte lär mig fel teknik vilket jag ibland gör med de sämre nybörjarna. Hittills har det känts väldigt okomfortabelt att göra det mer än "en gång" då jag känner mig så himla dåligt kontra dem, och jag känner att jag inte leder tillräckligt bra, och flera av dem ser för stolta ut och "kalla" för att uppskatta danserna.
Ikväll stämde mkt mer än tidigare och Tiffs tips hjälpte mig över nästa tröskel i saker som jag känt varit fel men inte lyckats rätta till själv, och det stämde riktigt bra med flera av de duktigare tjejerna också! En extremt snabb dans, uppåt 200-220 beats per second, blev en uppvisning av de tävlande dansarna. De orkade inte dansa mer än max nån minut vardera, men det var extremt kul och inspirerande och se hur det går att röra fötterna så snabbt (och i takt??? men de var ju synkade med varandra) och även se dem göra en del helt fantastiska oerhörda "moves", lyft och akrobatiska turer. Återstår att se hur lång tid som behövs för att bli riktigt bra på lindy, jag har iaf börjat få komplimanger och goda omdömen nu att jag är duktig på att dansa och snabb att lära mig osv. så jag hoppas jag ska bli någolunda "tävlingsklar" åtminstone tills jag flyttar hem till Sverige igen.
Skolan idag höll på att knäcka mig ordentligt. Jag har ny lagt över 10 h på en labb i Semiconductor circuits, och vi är fortfarande inte klara, och det som vi gjort fungerar heller inte. Att det då rullar in enorma uppgifter i andra ämnen också gjorde mig på rejält dåligt humör men danskursen på Merc på tisdagar missar jag bara inte! Och det var tur det.... det var en jätterolig kväll (tisdagar är så himla bra!) med en del nya turer, men ffa. fick jag bra och jätteviktig hjälp från Tiffany (Dan och Tiff är amerikanska champions i Lindy hop) för att utvecklas snabbare. Jag fick en massa "småknep och genvägar" från henne, för att hon vill att jag ska bli bra snabbt som hon så fint uttryckte det.
De ser att jag satsar mycket på att utvecklas och tränar och frågar mkt... Det är kul, för Dan hade lärt sig mitt namn men jag har aldrig presenterat mig för honom vad jag kan minnas, men han och de andra duktiga dansarna där ser ju mig där 3 ggr i veckan så det blir fler och fler som faktiskt pratar med mig, även om jag har svårt att komma ihåg namnen på dem (även tjejerna). Tiff tyckte jag skulle dansa mer med de "duktiga" tjejerna, så jag inte lär mig fel teknik vilket jag ibland gör med de sämre nybörjarna. Hittills har det känts väldigt okomfortabelt att göra det mer än "en gång" då jag känner mig så himla dåligt kontra dem, och jag känner att jag inte leder tillräckligt bra, och flera av dem ser för stolta ut och "kalla" för att uppskatta danserna.
Ikväll stämde mkt mer än tidigare och Tiffs tips hjälpte mig över nästa tröskel i saker som jag känt varit fel men inte lyckats rätta till själv, och det stämde riktigt bra med flera av de duktigare tjejerna också! En extremt snabb dans, uppåt 200-220 beats per second, blev en uppvisning av de tävlande dansarna. De orkade inte dansa mer än max nån minut vardera, men det var extremt kul och inspirerande och se hur det går att röra fötterna så snabbt (och i takt??? men de var ju synkade med varandra) och även se dem göra en del helt fantastiska oerhörda "moves", lyft och akrobatiska turer. Återstår att se hur lång tid som behövs för att bli riktigt bra på lindy, jag har iaf börjat få komplimanger och goda omdömen nu att jag är duktig på att dansa och snabb att lära mig osv. så jag hoppas jag ska bli någolunda "tävlingsklar" åtminstone tills jag flyttar hem till Sverige igen.
Kommentarer
Trackback