multiHenrik

Onsdag begav vi oss så vidare, först till downtown Seattle för att ordna visum åt Keith och sedan vidare till Kanadensiska gränsen. Förresten, i Seattle gick jag in i en Diesel butik, alltså klädmärket Diesel. De har jättemkt snygga kläder och de är ganska dyra i Sverige, så jag hoppades på lite rabatt här, men icke. $230 var utpriset på jeansen här, så det var i princip ett snäpp värre än i Sverige. Vi gjorde också ett besök vid Seattles space needle, ett rymdskepps liknande monument med restaurang 100 m upp i luften. Det var lite väl dyrt att ta hissen upp dit så vi beskådade det bara från marken...

Så till gränsen. Luke körde medan jag sov, och tog inte av till sista staden innan gränsen så vi kom direkt in i kön till gränskontrollen. Vi fick egentligen inte ta hyrbilen utanför USA:s gräns, men vi kunde inte vända så vi passerade och körde sedan till ett hotell bara nån km in i Kanada och lämnade bilen där. Vi tog sedan bussen in till Vancouver och checkade in på ett hostel mitt på gågatan downtown. Riktigt coolt hostel, det ungdomligaste jag nånsin varit på. Bara ungt coolt folk och bar och sånt där. Vi promenerade sedan iväg till den klubb som jag hittat som ev. hade lite lindy hop denna kväll. Det var tyvärr för sent vi kom dit, och inte var det nån social swing dans denna kväll heller L Onsdag var enda dans-fria kvällen i Vancouver, så det var lite missflyt med detta (delvis pga. vår en dag sena avfärd). Vi promenerade istället in till downtown igen och hittade lite god mat. Vi letade sedan efter nånstans att ?go clubbing?, dvs. disco, men i jakten på denna så frågade jag ett gäng tjejer om tips, och de visade sig vara från Washington (sista staten i USA mot Kanadas gräns) och visste inte heller riktigt var de kunde gå, så vi gjorde sällskap till en Irländsk pub för en öl medan vi diskuterade, och det var alltför trevligt så vi blev kvar där fram till midnatt då de återvände till sitt hotell och vi gick tillbaks till hostellet och slängde av lite grejor innan jag och Luke gjorde ett kort besök på ett disco som vi fått fribiljetter till. Det var lite dött där så vi stannade inte, men det var nu efter 01 på torsdags morgonen så kanske inte helt konstigt. Det såg dock ut att vara riktigt bra drag på några andra ställen men det kändes dyrt att betala fullt pris för att gå in den tiden på dygnet.

Luke och jag ställde väckaren för att komma iväg till ett av bergen strax norr om Vancouver i god tid. Det var oväntat bra infrastruktur här i Kanada, med bussar och spårvagnar och sånt mest hela tiden. Stor skillnad mot USA där den typen av service känns obefintlig. Vi fick ta en ?sea ride? först vilket var en båt-färja som fungerade typ som en vanlig buss, för att komma till norra Vancouver varpå vi fortsatte med buss till detta berg. Den stig vi skulle ta var dock avstängd för vintern, men efter lite diskussion så klättrade vi över och fortsatte ändå. Vi passerade ett annat gäng strax efter och blev faktiskt också passerade av en springande/gående kvinna utan packning efter ett tag. Efter nån timme började det bli isigt och innan vi nådde toppen var det full vinter med snö överallt. Kul med de snabba växlingarna som är här. Väldigt vackert med havet och bergen som möts, men det var en skidanläggning på det här berget så pga. de väldigt hala förhållandena tog vi en bergsbana ner igen. Lutningen på vägen upp var genomsnittligt 45 grader, och mer än så på sina ställen. Det var alltså steg-liknande förhållanden väldigt mkt.

Vi kom sedan tillbaks till Vancouver, dushade och begav oss mot gränsen där vi hämtade upp bilen och fortsatte ner till Seattle igen. Det gick oväntat bra att komma in i USA, också för Luke som är amerikansk medborgare men hade ?bara? ett expirat pass och sitt amerikanska körkort, och enligt nya regler så måste egentligen också han ha ett visum för att ta sig in i USA igen.

Apropå Vancouver, så var det lite av en besvikelse ändå. Kanada har överlag ett mkt trevligare system och samhällsklimat än USA, men tyvärr så kändes staden väldigt nersliten och ?B-ig?. Det var uteliggare och hemlöst folk precis överallt, var 10 m hela tiden, även dagtid och det infann sig i min mening en förortskänsla över staden. En annan skillnad är att downtown hade väldigt mkt skyskrapor jämfört med många städer i USA, men det är i huvudsak bostäder och inte företags loger.

Väl i Seattle släppte vi av Keith på flygplatsen då han skulle flyga direkt till Washington DC för ett skolrelaterat möte. Jag och Luke sökte istället efter den swing dans som jag visste ägde rum denna kväll. Vi var ganska sena så jag blev lite stressad och irriterad då Keith använt upp allt batteri på min dator, där jag hade adressen och kartan till stället vi sökte, men till slut hittade vi iaf dit. Väldigt kul att få dansa igen, efter nästan två veckor off. Jag kände mig väldigt rostig, men det är stor skillnad mot Denvers dans. Tekniken var överlag mkt sämre här, men det var bra humör och kul iaf. Jag hittade en tjej som stack ut väldigt mkt och hade en betydligt bättre danskänsla än alla andra och dansade mer som jag lärt mig. Hon visade sig vara från Frankrike och hade varit i Vancouver och instruerat på ett par workshops och skulle hem igen morgonen därpå, så det var inte helt konstigt att hon var bättre att dansa med. Efter dansen slutade begav Luke och jag oss österut och växelvis körde mot Salt Lake City.

Vi non-stop körde de båda nätterna som var kvar innan vi anlände Golden igen. Det var lite slitigt framåt 4 snåret natten mot fredag så vi stannade till och sov ett par timmar innan jag fortsatte köra. Vi passade också på att stifta bekantskap med polisen än en gång, nu halv tre på natten ute i öknen i tomma intet, då jag körde. Rätt vad det var så hade jag en bil tätt bakpå och jag kastade en blick på min hastighet men innan jag hann bromsa så var röd-blå ljusen igång och det var bara att svänga av. Polisen var oväntat trevlig och hade klockat mig för 76 på denna 60 väg (mph), men halv 4 på natten och då jag hade mitt svenska körkort så efter han kollat upp bilen och så, gav han mig bara en rekommendation att vara mer alert med helljuset och hålla nere farten lite, innan jag fick fortsätta. *puh* Jaja, efter 4267 miles (683 svenska mil) så har det inte varit så illa ändå, med tanke på hur mkt vi kört.

Under fredagen stannade vi till och klättrade på två ställen i Idaho ett par timmar i den varma solen, med 25 C i skuggan J Vi fortsatte sedan köra non-stop även fredag natt och ankom Golden runt halv åtta på lördag morgonen.

Ja återlämnade bilen och städade ur lite grejor innan jag sov några timmar. Med 24 C så vill man dock inte sova alltför mkt på dagen. När vi lämnade bilen, så sa de ?hmm... ni har gjort några mil..?, ?jo, fast bara några få...? Vi hade fem-dubblat bilens använda sträcka, då den bara hade gått 160 mil när vi tog ut den.

Ja denna lördag eftermiddag så tog jag en sväng med landsvägs hojen innan jag åkte ner till Denver och käkade middag med Lindsey, en tjej som jag dansat en del med. Det var St Patriks day, så jättemkt folk var ute och festade så det var kul att göra nåt. Vi gick sedan på en koncert, av några små lokala band i en källarlokal, under kvällen. Det var oväntat kul! Snart är vi tillbaks i skolan igen :/