multiHenrik

It was the first time GBGLX was arranged and it had some minor things that can be improved, but the entire arrangement was really fun! Thursday night I arrived and checked in, danced a bit at the ordinary social night at Forum in Gbg, centrum for the West Coast Jitterbug community. It wasn't a huge amount of people but very decent according to the space on the floor. They kept DJing till close to 2am.

Friday most Gothenborg living people still worked but some of us could go shopping or, as I did, met up with Linda-Marie to practice some dance moves and aerials in Slottsskogen's park. At 8pm the band started playing at Medborgarhuset, where it was very nice. The floor was pretty slippery but nice, but the temperature was probably the biggest problem. No AC (it was broken) and already when I entered the building I started sweating. It was very high humidiy (almost 100%) and high temperatures as well with 28C


At midnight the band was done and at 1 clock we moved up to the gym, for the late night dance. First though, they had an awesome surprise - free snacks and food, by serving bread, chips, nutella and so on. It was just AWESOME and I want to give the arrangement team lots of creds for really doing a great job supplying everything to eat! Also the free coffe bread on Thursday was good.

The floor in the gym wasn't that good for dancing, it was a badminton gym floor, but it still served us well and about 4.30am the last of us decided to find a tram back home.

Saturday some social activities were held but we had to decide so I picked a boat trip and some swimming out at the sea. It was sweeet!! So hot and nice, so the water was really nice. In the night, again the band started playing at 8pm and it was still very warm and I left about the same time this night. It's still close to 6-7am before I got home and the feeling from Herrang, of never getting enough sleep started being familiar.

Sunday it was held "lindy in the park" at Slottsskogen between 2 and 7pm and after that the band played from 8pm at Medborgarhuset in the north of Gbg. The floor sucked in many ways in the park, but it was still a very socially nice arrangement and lots of fun.

The Sunday night I and Linda-Marie both had our tickets leaving the station at 6am so we planned to dance until (as announced) almost 6am but around 3.30pm they floor went empty and we had to head out. We had a nice walk back to the station before I now have spent most of this day travelling back home, 15 hours on bus/train - buuh...

But overall, the arrangement was a lot of fun and I hope more people will show up next year, but also that more people will know about it beforehand.

About the dancing, the Seattle people made a strong contribution increasing the average dance skill but very few people were bad, but the individual styles became very clear and the differences wasn't always easy to handle. I got maybe 30+ hours of dancing and more inspiration for the lindy but next I arrange my luggage for my moving to Luleå.

Hejsan! Här kommer ytterligare en syn på det hela.... men jag vill börja med att deklarera min åsikt att jag ALDRIG nobbar, om personen ifråga inte är extremt onykter eller allmänt odräglig och otrevlig. Med risk att ändå trampa folk på tårna kommer här en högst subjektiv reflexion:

Jag bor i USA nu, och här förväntas killarna alltid bjuda upp, något som främst i början kändes obekvämt för mig, då jag inte kunde så mkt swingdans som det dansas här. De som följt min blogg vet hur jag tråcklat och trilskats med hur jag ska hantera de tjejer som nobbar mig om vartannat på det dansställe jag oftast går till. Det är ett hyggligt tajt gäng som dansar mkt och flera av dem väljer att 1. undvika mig 2. nobba, med dåliga ursäkter (inte rätt musik, inte just nu, behöver vila...) 3. ser så uttråkade ut att jag aldrig nånsin VILL bjuda upp dem igen.

Jag dansar väldigt mkt och hänger där minst 3 ggr/veckan och har gjort mitt bästa för att bli accepterad och nu har jag närmat mig detta, bl.a. genom att bli med i en "performance troup" som är steget under den tävlingsgrupp många av dessa är med i (som är amerikanska mästare i swing). Jag har också blivit såpass bra att de dansar med mig och jag försöker ge dem lite extra utrymme för "sin egen" styling som jag vet att de vill träna på/visa upp sig med.

Till saken... är den... att för mig så är varje danstillfälle inte enbart ett socialt/underhållande tillfälle, utan ett träningstillfälle där jag förbättrar och jobbar på diverse teknik/musik/dans anpassningar. Och detta kan jag tyvärr inte göra med vem som helst. Detta leder mig till att jag *måste* dansa med de i samma klubb/gäng i högre grad, om jag vill träna på / ta ut svängarna med allt kul som dansen har att erbjuda mig. Jag dansar även med andra, nybörjare, blandade tjejer i övrigt som jag tycker är kul... Men onekligen måste jag erkänna att det inte blir särskilt kul då tjejen inte kan dansa (läs extrem nybörjare) eller följa. Är hon framåt/öppen/glad så spelar det mindre roll, eller så förklarar jag och hjälper henne några danser att bli bättre, men det är så många som dansar så jag väljer kanske andra tjejer i första hand nästa gång då det är så himla kul "när det stämmer".

Var jag vill komma är att jag har viss förståelse för de klubbdansare som väljer att dansa med "sina" kompisar i högre grad, även om jag tycker det är tråkigt om de BARA dansar med dessa. Framförallt är det trist med den nonchalanta attityd som många tävlingsdansare glider runt med.

Några viktiga skillnader att påpeka dock som gör nobbning (i min mening) mindre accepterat i Sverige, är att här "tränar" jag dans på detta uteställe 3-4 ggr/vecka och en viktig anledning till detta är att vi har träning nån timme först, innan socialdansen tar vid resten av kvällen och jag behöver mkt träning och repetition för att lära mig nya moves och teknik. I Sverige upplever jag inte att det finns så mkt "officiell" ute-dans så även om man dansar en gång i veckan tycker jag man då kan offra (läs: ta chansen till) tid på socialdans med andra än klubbfolket, eftersom svenska tävlingsdansare tränar i "slutna rum" i mkt högre grad än vad jag/vi gör här. Och om de bara är ute för att träna/tävla, så fortsätt göra det i slutna rum med respektive partner.

Lindy hop (som jag dansar här) är avsevärt mer komplex än bugg/foxtrot och det gör det därför nästintill omöjligt att leda/dansa med en tjej som inte kan grundläggande lindy. I Sverige kan därför, som jag ser det, aldrig killar nobba någon eftersom de bör vara kompetenta nog att leda även mindre tränade tjejer. Och de duktiga tävlingstjejer som finns, bör heller inte nobba en grabb de aldrig dansat med, och ifall de har det och han inte dansar "bra nog" för henne, varför inte ge honom lite schysst feedback på vad han bör förbättra (om han nu gör något betydande *fel*).

Och apropå sista dansen, bjud upp! Jag är aldrig rädd för att bjuda upp andra även om jag vet att de har flick/pojkvän. Jag älskar dans för mkt för det, vill de dansa med sin partner får de väl säga det men jag blir heller inte ledsen över att bli "nobbad" sista dansen då jag hyser respekt för att många vill dansa med sin partner.

Och till alla som ser mig ute på dans, bjud upp! Oavsett damernas eller herrarnas, jag uppskattar verkligen att bli uppbjuden och uppmanar de tjejer jag dansar med här att bjuda upp mig närhelst de ser mig.

I onsdags var vi iväg till Baggböle loge och dansade till Boogart. Det var ganska mkt folk och härlig stämning där det blev mkt dansat med många gamla och en del nya bekanta. Helt fantastiskt att det kan bli så bra en vanlig vardag en norrlänsk sommarkväll!

Anledningen till att denna kommentar blev såpass kort beror främst i ovanan att blogga (kontinuerligt) samt att det körde ihop sig både på jobbet och fritiden det som var kvar av förra veckan... sedan fylldes helgen på med utflykt men läs mer om det i paddelbloggen....

I lördags begav vi oss en full bil t Hanssons i Långsele för att dansa en del till Grönvallz. Vi var lite osäkra på om det var rätt ålder men en kompis intygade att de brukar dra ganska spridda åldrar så glada i hågen satsade vi allt och åkte dit ändå! Tur var väl det att vi hade bra humör, för vi räknades definitivt in i den yngre skaran... jag med mina 23 år var äldst i vårt sällskap men hade nog nästan 10 år till godo mot nästa grabb. Det fanns dock några andra yngre tjejer där också och vi hade jättekul tillsammans ändå. Det behövdes i princip en sådan där helkväll för att jag skulle hinna dansa igenom de tjejer jag "tagit med mig" samt pröva ett fåtal till, ofta så hinner man knappt med nån enstaka dans en vanlig kväll då det är så många man vill hinna med att dansa med. Summa summarum blev det en väldigt lyckad kväll och vi laddar för Boogart på Baggböle onsdag 2 aug!