Road trippen igång, Salt Lake City
Ja bara att komma iväg på en road trip insåg jag skulle bli en utmaning i sig. Jag skulle hämta ut hyrbilen vid fem tiden för att hämta ut övriga vid halv sex och sedan skulle vi vara på rull. Jag bad Luke följa med så vi kunde diskutera och välja bil och så. Jag lyckades övertyga Keith om att han kunde ta sin dusch INNAN han åt middag (vilket serverades på skolan 5pm) eftersom han var ledig så vi kunde ta oss iväg så snart som möjligt! Efter hyrbilsfirman fått klart för sig att vi skulle ha bilen för ?en ganska lång trip?, fick vi ta en splitter ny Corolla, som rullat bara 100 mil, så det inte behövdes nåt oljebyte på ett tag. Nåväl, hämta upp Keith ? så möter vi honom på cykel i full färd med att försöka ordna sin sovsäck ? kl 6.05 pm. Nåväl, vi skulle packa i Lukes grejor först, och han hade uppenbart inte varit iväg på nåt själv tidigiare utan sina föräldrar, för han ville ha med sig precis allt. Efter att ha packat in det nödvändiga utom skidor och pjäxor, var bilen rätt full. Jag övertygade till slut, honom om att vi inte behövde 2 wok-pannor och en kak-rulle med popcorn. Däremot så ville han börja ladda sitt mobilbatteri just nu, och skriva ut intyg som gör att han får passera Kanadas gräns och hans föräldrar ?glömt? skicka, precis nu. Vi sorterade också bort en hel massa mat han tyckte kunde vara bra att ha, och visst ? tanken är god, men lite onödigt när det är stora fyrkantiga papp kartonger med 1-2 portioner kvar, som alltså inte ens räcker till ett endaste mål till oss alla tre.
Keith hade betydligt mindre grejor men tillsammans med mitt så blev bilen rätt lagom full, och vi var på rull 1½ timme senare. Det här med tider har tydligten inte varit någon av deras bästa sidor, jag ÄR tidsoptimist, men försöker iaf vara redo när vi förväntas vara klar, inte börja ladda mobilbatterier när vi ska sticka.
Jag är tekniskt sett enda föraren som får köra bilen, då de båda är under 21 så jag körde nästan hela vägen till Salt Lake City (600 miles, knappt 100 mil). Luke körda sista timmen då jag blev för trött vid 2 på natten. Vi hittade en parkering på sidan om vägen, bakom en liten bank, där vi ganska skyddade i en stor Canyon sov gott (jag och Luke i ett 2manna tält, Keith i bilen).
Jag hade förresten kollat upp vad mina ?dagliga? anti-flunsa tabletter innehöll, då jag fortfarande hade en dag kvar. Bi-effekter, var huvudvärk, avsaknad av aptit, yrsel, illamående, sömnsvårigheter mm. Hmm, inte konstigt att jag tidigare mornar vaknat och känt mig fräsch, tagit tabletten och sedan känt mig värre! Och inte heller kunnat sova, då jag tagit det precis innan jag gått till sängs.