Feeling empty of trust for future
Even if I'm kind of happy with life right now.... I definitely have some big questions about my future... and I guess I feel worried because I don't see the stable possibilities I'm looking for right now... Hope things are changing, but for now.... I'll just sleep on the question.
Dancing is fantastic
Vid åtta-snåret kliver vi in i detta speciella klassrum med tok-bra dansgolv - trä alldeles lagomt halt. Packar upp laptopen och drar igång musiken. Lagomt lugna rytmer rullar i högtalarna medan vi försiktigt börjar digga igång kroppen... ett par låtar, och vi diskuterar vad vi vill få ut av det här passet och vad vi ska fokusera på.
Börjar träna, leka med musiken.. fokuserar på att föra tydligt samtidigt som det inte får bli för hårt. Försöker väva in de turer och intryck jag fått sista tiden på min dans och vad jag kan förbättra. Fick se videon från Lule GP tävlingen idag, och hur vi dansade där. Den förde med sig en hel del tankar och jag bestämde mig noggrant för några viktigare saker jag verkligen vill jobba på. Några typiska rörelser och aktivitet med armarna gör sig påmind samtidigt som jag allt mer faller över på fokuset musikanpassning. Känner mig avslappnat glad och nöjd då vi lyckas sätta break efter break i musiken. Yay yay, *hoppsan*, där blev det 2 takter för tidigt.. jag ler glatt och lite generat samtidigt som jag försöker sträcka på mig och öva på attityden... saker att förbättra... Min partner dansar så oerhört mjuk och fint och tur är väl det, för ju mer jag fokuserar på musikanpassning och mig själv, desto mer glömmer jag min förning av henne... men det är OK, just nu. Som kille får jag acceptera att jag måste träna en sak i taget, allteftersom faller pusselbit efter bit på plats, då allt fler delar blir autonoma och jag inte behöver ägna någon tanke på att göra det.
Börjar bli lite trött efter ett par timmar, börjar diskutera lite lindy och nåt move där istället... faller in i lite spexande och fri-dansande solo innan vi beslutar oss att träna lite till på ett särskilt move innan vi ger oss. En givande konversation äger rum och vi testar och leker oss fram till förbättringar och genomförande. En lugn låt går igång, faller in i en urmysig fox... lugnet och närheten i takt till musiken får en att må bra, dans har den effekten! Vi leker runt, mixar bugg steg, lindy variationer och bugg med solo moves från street och pang in med nåt blues-move innan min partner gör nåt häftigt från hennes tidigare gymnastik uppträdande. Försöker härma men går snart in i par-dansande igen...
-Vänta, det här movet vill jag prova... -ja just ja, och det där kan du göra... -Om du gör så här? hur blir det då?...
Vi fortsätter leka, härma, skapa.... jag börjar följa, tränar på att dansa tjej medan min partner får träna att föra... håller oss till lugnare låtar. Jag får några bra saker att jobba på "som tjej" medan jag tipsar om saker som underlättar förningen. Tiden rinner iväg... vi stretchar och gör oss redo att packa ihop...
-Men du, det där movet, det kan du få se...
Åsså är vi igång igen. Prövar, testar och experimenterar. Testar lite olika sånger och musikstilar. Drar ytterligare en fox/blues till Sonata Arcticas 'Replica' medan vi leker vidare en stund....
-Nu borde vi nog gå hem! Klockan är ett tag efter midnatt.
-Titta, det är fler nördar ute! Några grabbar har byggt ett hopp på campus, och filmar "park-lekarna" där de åker snowboard utför ett trapp-räcke.
-Allt som behövs är lite fanatisk glädje, energi och hängivenhet!
Börjar träna, leka med musiken.. fokuserar på att föra tydligt samtidigt som det inte får bli för hårt. Försöker väva in de turer och intryck jag fått sista tiden på min dans och vad jag kan förbättra. Fick se videon från Lule GP tävlingen idag, och hur vi dansade där. Den förde med sig en hel del tankar och jag bestämde mig noggrant för några viktigare saker jag verkligen vill jobba på. Några typiska rörelser och aktivitet med armarna gör sig påmind samtidigt som jag allt mer faller över på fokuset musikanpassning. Känner mig avslappnat glad och nöjd då vi lyckas sätta break efter break i musiken. Yay yay, *hoppsan*, där blev det 2 takter för tidigt.. jag ler glatt och lite generat samtidigt som jag försöker sträcka på mig och öva på attityden... saker att förbättra... Min partner dansar så oerhört mjuk och fint och tur är väl det, för ju mer jag fokuserar på musikanpassning och mig själv, desto mer glömmer jag min förning av henne... men det är OK, just nu. Som kille får jag acceptera att jag måste träna en sak i taget, allteftersom faller pusselbit efter bit på plats, då allt fler delar blir autonoma och jag inte behöver ägna någon tanke på att göra det.
Börjar bli lite trött efter ett par timmar, börjar diskutera lite lindy och nåt move där istället... faller in i lite spexande och fri-dansande solo innan vi beslutar oss att träna lite till på ett särskilt move innan vi ger oss. En givande konversation äger rum och vi testar och leker oss fram till förbättringar och genomförande. En lugn låt går igång, faller in i en urmysig fox... lugnet och närheten i takt till musiken får en att må bra, dans har den effekten! Vi leker runt, mixar bugg steg, lindy variationer och bugg med solo moves från street och pang in med nåt blues-move innan min partner gör nåt häftigt från hennes tidigare gymnastik uppträdande. Försöker härma men går snart in i par-dansande igen...
-Vänta, det här movet vill jag prova... -ja just ja, och det där kan du göra... -Om du gör så här? hur blir det då?...
Vi fortsätter leka, härma, skapa.... jag börjar följa, tränar på att dansa tjej medan min partner får träna att föra... håller oss till lugnare låtar. Jag får några bra saker att jobba på "som tjej" medan jag tipsar om saker som underlättar förningen. Tiden rinner iväg... vi stretchar och gör oss redo att packa ihop...
-Men du, det där movet, det kan du få se...
Åsså är vi igång igen. Prövar, testar och experimenterar. Testar lite olika sånger och musikstilar. Drar ytterligare en fox/blues till Sonata Arcticas 'Replica' medan vi leker vidare en stund....
-Nu borde vi nog gå hem! Klockan är ett tag efter midnatt.
-Titta, det är fler nördar ute! Några grabbar har byggt ett hopp på campus, och filmar "park-lekarna" där de åker snowboard utför ett trapp-räcke.
-Allt som behövs är lite fanatisk glädje, energi och hängivenhet!
Do the best of it
When you do everything you can; work for something and really really want things to happen, but things fail anyways... What do you do then? I can work extremely hard and aim conscious for lots of things and I think most of my life nowadays depends on active choices I've made in life. When I'm out of control for something, and it doesn't runs in a way preferable to me... I can feel disappointed and wondering what to do. It's happened before, it will happen again.
Do the best of it, "gilla läget", just like what it is! Wise of earlier experience I know I'm pretty good to accommodate to new situations and sometimes "let go" and don't dig ones way down to grief.
But.... when is everything not enough? When do I have to work even harder and not give up?
I'm alive!!
Do the best of it, "gilla läget", just like what it is! Wise of earlier experience I know I'm pretty good to accommodate to new situations and sometimes "let go" and don't dig ones way down to grief.
But.... when is everything not enough? When do I have to work even harder and not give up?
I'm alive!!
we did it to the semi final!
So.... to make a long story shorter... it was an awesome day, it was good competetors and very unexpected, we made it to the semi-final (among 26 starting in our D-class adults) where we didn't place for the final heat. We know about things we have to change but time is stopping when we're dancing.
Some of us had dinner together afterwards and then went home, changed clothes and made a short party before some clubbing. Interesting was a homosexual guy that was kind of interested in me, it hasn't happened before that a gay keeps flirting with me for any longer time when I'm hetero and don't encourage him doing this.
Dessutom är jag olyckligt kär och vet inte hur jag ska hantera mina känslor.... *suck* varför är saker så svårt, när det egentligen är så lätt... eller? Råd!
Some of us had dinner together afterwards and then went home, changed clothes and made a short party before some clubbing. Interesting was a homosexual guy that was kind of interested in me, it hasn't happened before that a gay keeps flirting with me for any longer time when I'm hetero and don't encourage him doing this.
Dessutom är jag olyckligt kär och vet inte hur jag ska hantera mina känslor.... *suck* varför är saker så svårt, när det egentligen är så lätt... eller? Råd!
My mood is pendulating, but dancing keeps me happy
So.... last time I said I was in a calmer period.... now it isn't anymore. Thousand of things has to be done and my e-mail queue is growing.... my "must-do" list that I happy have avoided since I came back from the states have now re-appeared and this make my stress-hormons reaching unwanted levels. I try to be smart though and Iv'e had a way better balance in life the last half a year, so by experience and not unnecessary worrying I do active decisions that I believe are gonna help me. Sometimes I feel I'm worthless and haven't really succeded anything (I know I have, but much wants more), today I was out of motivation and in really low mood feeling everything was heavy but my trainings helped me feeling better. I wonder if it's the dark, the big work-load or everything else making me feeling like this.
So, now I long-plan for the spring (school, exams, camps and competitions), for Christmas, (exams too, holidays...), my Denver trip..... but I also think a lot about life and where to go, what I want and how I value living in Luleå compared to Örnsköldsvik, versus Denver, and other possible towns. I think about relations and friends, hobbies and *sigh* school, that is like 3-4 classes where 2 are totally new, that is supposed to take 8 weeks but we only have 6.
Anyways, what most characterize my life on top the "must-do" things are dancing. This Saturday I and Lindvi are doing our first competition and we're both so excited about it! It's a lot of things around the arrangement but we both feel confidence about dancing to eachother and having fun when dancing so the worst thing that can happen is getting five 5's in the protocol. Yesterday we hade a "practice" competition and also that made me nervous but I think I need it to learn and for sure it's the journey TO the competition that is most enjoyable for me. All training together, laughing and things enclosing this hobby, training hard and making progress, that is an awesome feeling!
This Tuesday we had a rented guest-teacher at our bugg-practice. This guy work as dancer and the theme was inspiration. We did all kind of games and played around with every-day movements, like modifying "brushing your teeth"-movement to making shows to eachother and rolling on the floor, playing we were ninjas and god knows all. I've hardly had that fun in this kind of way since I was in care center, like 5ish. It was so extremely relaxing and inspriring, trying and testing my own bodys movement but also do things as other are doing them!
Today we have like -13 Celsius and we got some inches of snow so finally it feels like the winter has arrived. It makes me sad I can't find enough time going skiing and all that immediately but I'm also happy I've got the gift to have such an awesome dance partner practing with but also all other dance-people I meet that fills up my hobby with tons of fun! Thanks Hanna, Stil dans, LBS and everybody else around me!
One more thing.... I do my best to find a master thesis project to begin this summer/fall 2008 and I want to do it in Germany. My major is engineering physics and my profile is signal processing, so if anyone has contacts or ideas I would very much appreciate them.
So, now I long-plan for the spring (school, exams, camps and competitions), for Christmas, (exams too, holidays...), my Denver trip..... but I also think a lot about life and where to go, what I want and how I value living in Luleå compared to Örnsköldsvik, versus Denver, and other possible towns. I think about relations and friends, hobbies and *sigh* school, that is like 3-4 classes where 2 are totally new, that is supposed to take 8 weeks but we only have 6.
Anyways, what most characterize my life on top the "must-do" things are dancing. This Saturday I and Lindvi are doing our first competition and we're both so excited about it! It's a lot of things around the arrangement but we both feel confidence about dancing to eachother and having fun when dancing so the worst thing that can happen is getting five 5's in the protocol. Yesterday we hade a "practice" competition and also that made me nervous but I think I need it to learn and for sure it's the journey TO the competition that is most enjoyable for me. All training together, laughing and things enclosing this hobby, training hard and making progress, that is an awesome feeling!
This Tuesday we had a rented guest-teacher at our bugg-practice. This guy work as dancer and the theme was inspiration. We did all kind of games and played around with every-day movements, like modifying "brushing your teeth"-movement to making shows to eachother and rolling on the floor, playing we were ninjas and god knows all. I've hardly had that fun in this kind of way since I was in care center, like 5ish. It was so extremely relaxing and inspriring, trying and testing my own bodys movement but also do things as other are doing them!
Today we have like -13 Celsius and we got some inches of snow so finally it feels like the winter has arrived. It makes me sad I can't find enough time going skiing and all that immediately but I'm also happy I've got the gift to have such an awesome dance partner practing with but also all other dance-people I meet that fills up my hobby with tons of fun! Thanks Hanna, Stil dans, LBS and everybody else around me!
One more thing.... I do my best to find a master thesis project to begin this summer/fall 2008 and I want to do it in Germany. My major is engineering physics and my profile is signal processing, so if anyone has contacts or ideas I would very much appreciate them.
Finals are done, new focus is the dance competition next weekend
So yesterday I wrote my last final for this block in school and today I started over with some new classes, lasting to the days before Christmas.
Tonight I again have been practicing dance for several hours followed by 2 hours planning due the dance competition next Saturday. I and my dance partner have made the "short" plan and it feels promising. We also planned a bit for the other competition in Uppsala in 3 weeks.
Now when having a little "calmer" period directly after finals, I get time to cogitate about life and where I steer it. I can neither escape some thoughts when being with my dance partner and spending more time with her then any other person right now. Some people are great people, some other are less great. Some feels better spending time with and other less good. Much wants more, but no one can get everything. When is "good" enough? Is enough=happy? Hmmmm.. too tired to develop these statements any further for now. It's still just I-country problem.
Tonight I again have been practicing dance for several hours followed by 2 hours planning due the dance competition next Saturday. I and my dance partner have made the "short" plan and it feels promising. We also planned a bit for the other competition in Uppsala in 3 weeks.
Now when having a little "calmer" period directly after finals, I get time to cogitate about life and where I steer it. I can neither escape some thoughts when being with my dance partner and spending more time with her then any other person right now. Some people are great people, some other are less great. Some feels better spending time with and other less good. Much wants more, but no one can get everything. When is "good" enough? Is enough=happy? Hmmmm.. too tired to develop these statements any further for now. It's still just I-country problem.