Love vs. Like
never leave the one you [{LOVE}] for the one you ((LIKE))
because the one you (LIKE) will leave you for the one they[{LOVE}]
the one you ((LIKE)) will give you goosebumps; the one you [{LOVE}] will make you laugh and send shivers down your spine.
When the one you ((LIKE)) cries, you feel sorry for them; but when the one you [{LOVE}] cries, you cry for them.
True Love Doesnt Have A Happy Ending BECAUSE True [{LOVE}] Never Ends
tonight your true [{LOVE}] will realize how much they love you.
between 1 & 4 in the morning, tomorrow the shock of your life will occur.
______________________ If you REALLY LIKE or{LOVE} SOMEONE right now AND MISS THEM and can't get them out of your head then repost this with the title LOVE .vs. LIKE
because the one you (LIKE) will leave you for the one they[{LOVE}]
the one you ((LIKE)) will give you goosebumps; the one you [{LOVE}] will make you laugh and send shivers down your spine.
When the one you ((LIKE)) cries, you feel sorry for them; but when the one you [{LOVE}] cries, you cry for them.
True Love Doesnt Have A Happy Ending BECAUSE True [{LOVE}] Never Ends
tonight your true [{LOVE}] will realize how much they love you.
between 1 & 4 in the morning, tomorrow the shock of your life will occur.
______________________ If you REALLY LIKE or{LOVE} SOMEONE right now AND MISS THEM and can't get them out of your head then repost this with the title LOVE .vs. LIKE
New York
Besök i New York. Så.... onsdag morgon fick jag skjuts till flygbussen innan Pedro skulle till jobbet. Väntade på DIA 4h innan vi tog av mot NY, 1½ h senare än bokat. Sov det mesta men det hade hunnit bli mörkt innan vi ankom NY (ca 6.30pm) men det var ändå ganska häftigt att se hur enormt stort NY är, med alla lysen från ovan. Lyckades hitta åt ett Airtrain som tog mig till Manhattan där jag sedan tog tunnelbanan (subway) till 96th Street/Broadway för att promenera ett par kvarter till Vandrarhemmet.
Mina första tankar på tunnelbanan var att jag nästan var ensam vit, 9/10 minst, var svarta. Hur som helst så fanns det inget hostel på den adress som det borde, men jag frågade och en gammal man ledde mig via skitiga gångar på bottenvåningen av 15 våningshuset till lobbyn. Jag tänkte stilla för mig själv att "undrar vad det här är för ställe egentligen". Slängde in grejorna i 4b-rummet som jag delade med en kines, en amerikan och en fransman. TOg hissen ner för att försöka ta mig ut samma väg men hittade en exit-skylt åt andra hållet och kom fram på 94th St istället för 95th där gubben lett mig in. "Ok, lite närmare tänkte jag för mig själv..." Gick och fick mig lite mat (kl 22) innan jag kom tillbaks till hotellet och inser att bredvid den källartrappa jag kommit ut från, finns det en hotellingång. Med ett skratt inser jag att det är ju det hostel som jag bor på, märkligt bara att adressen som finns på internet pekade på "bakgatan"...
Torsdag, och dags att "göra stan". Börjar med att ta tunnelbanan till South ferry station, och tar sedan en båt ut till ön som håller frihetsgudinnan och traskade runt där innan nästa båt tog mig tillbaks. statyn var mindre än jag väntat mig, men den totala höjden är ändå som ett 10-våningshus ungefär så den är ju inte jätteliten, men bara fundamentet tar upp säkert halva den höjden. Riktigt kallt och snålblåst var det också, frös rejält trots vinterkläder, men 0-gradigt och blåst på öppet hav gör sitt till.
Fick mig lite käk innan jag så traskade norrut mot mid-town, via Ground Zero (platsen där World Trade Center stod) och nog är det obegripligt hur ett område med enbart skyskrapor, så höga att liknande nog inte existerar i Sverige (jag vet inte, men kanske 50-60 våningar i princip varenda en), så har man plötsligt blåst bort flera kvarter och gjort det till en enorm byggarbetsplats. Passerade World Financial Center och spanade in Empire State Building medan jag bestämde mig för att Wall Street inte var intressant nog för att jag skulle gå de 20 blocken i "fel" riktning för att komma dit.
Det var schysst att se de "kända" platserna som Madison Square Garden, övriga sevärdheter och sånt men minst lika kul att bara promenera omkring och fascineras av alla butiker. Faktum är, att jag även handlade kläder på H&M i NY. Det finns så oerhört mycket mer och roligare kläder här, än vad de säljer på HM i Övik t.ex. Hade fått lite tips på andra "kända" buiker också som jag spanade in och det var en kul dag innan jag käkade lite och tog mig åter till hostel-et och bytte om för att åka och dansa.
Tog tunnelbanan ner till 34th St och hittade snart åt dansstället där det skulle dansas lindy hop. Jag gillar verkligen det amerikanska systemet med väderstreck och tydliga skyltar vid utgångarna från tunnelbanan. Inga problem att "läsa in sig" då utgångarna anger korsningarna och sen kan man alltid välja på nordöstra/sydöstra hörnet t.ex.
Lindy:n var i alla fall en "blast". Det var kul, från början lite tunt med folk men det fylldes på vartefter och blandade nivåer men ändå det gemensamma intresset för dans och att man kunde dansa lindy med allihop. Lite coolt ändå att det är ett så pass "internationell" språk, att lindy:n funkar såvär i Denver, NY som Sverige, Frankrike och Vitryssland. Precis som på (de flesta?) ställen så insåg jag snart att "proffsen" dansade i "the cat's corner" närmast DJ-båset.
Vid halv 12 (dansen var 9p-1a) så höll de en birthday-jam-circle. Det är i princip en jam-cirkel med folk samlade runt, och de som haft födelsedag senaste veckan ska dansa i mitten medan "publiken" tillåts "stjäla" födelsedagsbarnet. Det var bara 2 med födelsedag men plötsligt bassunerar DJ:n ut att "Henrik from Sweden, are welcome out as well". Lite paff traskar jag ut och blir 3 paret på golvet. På många ställen kör man med "out-of-town" likväl som födelsedagsbarn i jam-cirkeln, och den tjej som snabbt plockat mig kom från San Francisco där de alltid körde med detta. Lite oroande drar de igång en tok-snabb låt, istället för att som ofta köra lite behagligare tempo. Som tur är får jag i princip bara riktigt duktiga följare (1 kille också) men jag måste erkänna att man blir rejält trött att dansa i "övertempo" med en massa olika partners, en bit över 200 bpm i 5 minuter. När man har 200 åskådare som hejar på "the swede" så kan man ju inte bara sluta heller... men kul var det!
Sista timmen sprängde de in lite blues också och det var överlag en riktigt bra kväll.
Jo förresten, kul också att Dawn Hampton dök upp där och dansade några timmar. Hon är alltså en av de "gamla gummorna" som var proffs på 30-40 talet, och som idag är en bit över 85 och brukar finnas som symbol bl.a. på Herräng (där jag träffade henne i somras). Det är så häftigt med dessa gamlingar som fortfarande dansar, och själva var med och "skapade" det som vi idag ofta försöker härma.
Fredag känner jag att jag "gjort allt" för detta snabb-besök och sover ut innan jag kör lite styrka på rummet och får höra av de andra att vi har haft en mus i rummet under natten. "Jag har då inte hört nåt", tyckte jag, men när jag ska äta frukost inser jag att brödet är knaprat på och ingen hit längre. Beslutar mig iaf för att göra stan ett tag till och traskar runt i mid-town innan jag åker norrut till Harlem för att spana in området med "Savoy ballroom", det ställe där Frankie Manning dansade på 20-talet. Det ger verkligen en helt annan förståelse och förstärker bilden av hans självbiografi-bok, med svarta utplacerade i det området.
Jag känner mig som apan på zoo med enbart svarta överallt och känslan av slum-kvarter är uppenbar men lite märklig, så nära downtown Manhattan. Här är dock höghusen "bara" 10 våningar höga och det känns som lite 'utanför'. På tunnelbanan sitter damen mittemot mig och stirrar en stund innan hon brister ut "du ser precis ut som Brad Pitt... med den frisyren och det blonda håret, ja du ser precis ut som honom.. fast det har du hört förut? -Eh, jo, några gånger..."
Lite mer käk och dags att bege mig till Newark airport. Jag hade hittills bara varit på JFK men Newark är en betydligt mindre flygplats och jag måste ta bussen dit. Sitter nu i gaten, väntar på boarding om 45 min. Ska trots allt bli skönt att komma hem, är 4 veckor sen senast.
Mina första tankar på tunnelbanan var att jag nästan var ensam vit, 9/10 minst, var svarta. Hur som helst så fanns det inget hostel på den adress som det borde, men jag frågade och en gammal man ledde mig via skitiga gångar på bottenvåningen av 15 våningshuset till lobbyn. Jag tänkte stilla för mig själv att "undrar vad det här är för ställe egentligen". Slängde in grejorna i 4b-rummet som jag delade med en kines, en amerikan och en fransman. TOg hissen ner för att försöka ta mig ut samma väg men hittade en exit-skylt åt andra hållet och kom fram på 94th St istället för 95th där gubben lett mig in. "Ok, lite närmare tänkte jag för mig själv..." Gick och fick mig lite mat (kl 22) innan jag kom tillbaks till hotellet och inser att bredvid den källartrappa jag kommit ut från, finns det en hotellingång. Med ett skratt inser jag att det är ju det hostel som jag bor på, märkligt bara att adressen som finns på internet pekade på "bakgatan"...
Torsdag, och dags att "göra stan". Börjar med att ta tunnelbanan till South ferry station, och tar sedan en båt ut till ön som håller frihetsgudinnan och traskade runt där innan nästa båt tog mig tillbaks. statyn var mindre än jag väntat mig, men den totala höjden är ändå som ett 10-våningshus ungefär så den är ju inte jätteliten, men bara fundamentet tar upp säkert halva den höjden. Riktigt kallt och snålblåst var det också, frös rejält trots vinterkläder, men 0-gradigt och blåst på öppet hav gör sitt till.
Fick mig lite käk innan jag så traskade norrut mot mid-town, via Ground Zero (platsen där World Trade Center stod) och nog är det obegripligt hur ett område med enbart skyskrapor, så höga att liknande nog inte existerar i Sverige (jag vet inte, men kanske 50-60 våningar i princip varenda en), så har man plötsligt blåst bort flera kvarter och gjort det till en enorm byggarbetsplats. Passerade World Financial Center och spanade in Empire State Building medan jag bestämde mig för att Wall Street inte var intressant nog för att jag skulle gå de 20 blocken i "fel" riktning för att komma dit.
Det var schysst att se de "kända" platserna som Madison Square Garden, övriga sevärdheter och sånt men minst lika kul att bara promenera omkring och fascineras av alla butiker. Faktum är, att jag även handlade kläder på H&M i NY. Det finns så oerhört mycket mer och roligare kläder här, än vad de säljer på HM i Övik t.ex. Hade fått lite tips på andra "kända" buiker också som jag spanade in och det var en kul dag innan jag käkade lite och tog mig åter till hostel-et och bytte om för att åka och dansa.
Tog tunnelbanan ner till 34th St och hittade snart åt dansstället där det skulle dansas lindy hop. Jag gillar verkligen det amerikanska systemet med väderstreck och tydliga skyltar vid utgångarna från tunnelbanan. Inga problem att "läsa in sig" då utgångarna anger korsningarna och sen kan man alltid välja på nordöstra/sydöstra hörnet t.ex.
Lindy:n var i alla fall en "blast". Det var kul, från början lite tunt med folk men det fylldes på vartefter och blandade nivåer men ändå det gemensamma intresset för dans och att man kunde dansa lindy med allihop. Lite coolt ändå att det är ett så pass "internationell" språk, att lindy:n funkar såvär i Denver, NY som Sverige, Frankrike och Vitryssland. Precis som på (de flesta?) ställen så insåg jag snart att "proffsen" dansade i "the cat's corner" närmast DJ-båset.
Vid halv 12 (dansen var 9p-1a) så höll de en birthday-jam-circle. Det är i princip en jam-cirkel med folk samlade runt, och de som haft födelsedag senaste veckan ska dansa i mitten medan "publiken" tillåts "stjäla" födelsedagsbarnet. Det var bara 2 med födelsedag men plötsligt bassunerar DJ:n ut att "Henrik from Sweden, are welcome out as well". Lite paff traskar jag ut och blir 3 paret på golvet. På många ställen kör man med "out-of-town" likväl som födelsedagsbarn i jam-cirkeln, och den tjej som snabbt plockat mig kom från San Francisco där de alltid körde med detta. Lite oroande drar de igång en tok-snabb låt, istället för att som ofta köra lite behagligare tempo. Som tur är får jag i princip bara riktigt duktiga följare (1 kille också) men jag måste erkänna att man blir rejält trött att dansa i "övertempo" med en massa olika partners, en bit över 200 bpm i 5 minuter. När man har 200 åskådare som hejar på "the swede" så kan man ju inte bara sluta heller... men kul var det!
Sista timmen sprängde de in lite blues också och det var överlag en riktigt bra kväll.
Jo förresten, kul också att Dawn Hampton dök upp där och dansade några timmar. Hon är alltså en av de "gamla gummorna" som var proffs på 30-40 talet, och som idag är en bit över 85 och brukar finnas som symbol bl.a. på Herräng (där jag träffade henne i somras). Det är så häftigt med dessa gamlingar som fortfarande dansar, och själva var med och "skapade" det som vi idag ofta försöker härma.
Fredag känner jag att jag "gjort allt" för detta snabb-besök och sover ut innan jag kör lite styrka på rummet och får höra av de andra att vi har haft en mus i rummet under natten. "Jag har då inte hört nåt", tyckte jag, men när jag ska äta frukost inser jag att brödet är knaprat på och ingen hit längre. Beslutar mig iaf för att göra stan ett tag till och traskar runt i mid-town innan jag åker norrut till Harlem för att spana in området med "Savoy ballroom", det ställe där Frankie Manning dansade på 20-talet. Det ger verkligen en helt annan förståelse och förstärker bilden av hans självbiografi-bok, med svarta utplacerade i det området.
Jag känner mig som apan på zoo med enbart svarta överallt och känslan av slum-kvarter är uppenbar men lite märklig, så nära downtown Manhattan. Här är dock höghusen "bara" 10 våningar höga och det känns som lite 'utanför'. På tunnelbanan sitter damen mittemot mig och stirrar en stund innan hon brister ut "du ser precis ut som Brad Pitt... med den frisyren och det blonda håret, ja du ser precis ut som honom.. fast det har du hört förut? -Eh, jo, några gånger..."
Lite mer käk och dags att bege mig till Newark airport. Jag hade hittills bara varit på JFK men Newark är en betydligt mindre flygplats och jag måste ta bussen dit. Sitter nu i gaten, väntar på boarding om 45 min. Ska trots allt bli skönt att komma hem, är 4 veckor sen senast.
A relaxed time in Denver
So this trip to Denver has been one of my most relaxed periods in a long time. I haven't done that much, but it has been quite a good time. I still know though, that I want things to happen more frequently then it has these weeks and I sure have learnt some important things about life...
So, how about my time here so far? Well, arrived late Tuesday night....
-Wednesday I got things set up, phone working, doing laundry and such a stuff. Good night of swing dancing....
-Thursday I took a private with Danielle Hatley and then I joined the Chasers dance troupe's practice. I had another good night of swing dancing...
-Friday, hang out with Kristen in Centennial. A really relaxed day, played around a little bit with a lax stick and was looking for a cat that ran away.
-Saturday. Practiced with the guys dance troup, BFA - Balls for Aerials. Good time with lots of necessary jazz moves for guys. In the night we had a blues party at Pedros place (where I stay) so had awesome blues dancing the rest of the night till the morning.
-Sunday. Slept most of the time before noon... then we made the 16th street mall (main street downtown Denver) before we went West Coast Swing dancing. It was a lot of fun trying that, but I often got the comment 'you're a lindy hopper, aren't you?' Comment: westies do not bounce, which the lindy hoppers emphasize a lot.
-Monday. Was shopping at Colorado Mills, a big shopping center west of Denver. Started with some school projects that wasn't finished back in Sweden. Practiced some jazz and weight lifting on my own.
-Tuesday. Didn't do much. Went lindy dancing in the night, kept working on school in the day. Visited some friends.
-Wednesday. Went little more shopping at Mills. Also went to School of Mines where I spent my night,
seeing Cory, Matt and some other friends. Tried out their new climbing wall and the weight room. It was awesome seeing the people at the school, they are so active and inspired me a lot what they think life is about.
-Thursday. Was doing school before I went to the Mercury Cafe for dance practice with Charleston Chasers. Then I followed Pedro to the tattooer. Eventually we danced even more in the night at the Merc.
-Friday. I and Katie drove up to Jones pass (close to a mine) and did some back country skiing (nordic) which was awesome! I've missed it and this was my first time nordic skiing in the US. Not an adventure really, but still so good just getting outside a bit.
In the night I met a friend from Colorado Springs and then we went dancing at the Turnverein. But it was really slow music in general so I was a bit out of mood.
-Saturday. Today I'm soon leaving for some alpine skiing up in the mountains. I'm looking forward to it!
So, how about my time here so far? Well, arrived late Tuesday night....
-Wednesday I got things set up, phone working, doing laundry and such a stuff. Good night of swing dancing....
-Thursday I took a private with Danielle Hatley and then I joined the Chasers dance troupe's practice. I had another good night of swing dancing...
-Friday, hang out with Kristen in Centennial. A really relaxed day, played around a little bit with a lax stick and was looking for a cat that ran away.
-Saturday. Practiced with the guys dance troup, BFA - Balls for Aerials. Good time with lots of necessary jazz moves for guys. In the night we had a blues party at Pedros place (where I stay) so had awesome blues dancing the rest of the night till the morning.
-Sunday. Slept most of the time before noon... then we made the 16th street mall (main street downtown Denver) before we went West Coast Swing dancing. It was a lot of fun trying that, but I often got the comment 'you're a lindy hopper, aren't you?' Comment: westies do not bounce, which the lindy hoppers emphasize a lot.
-Monday. Was shopping at Colorado Mills, a big shopping center west of Denver. Started with some school projects that wasn't finished back in Sweden. Practiced some jazz and weight lifting on my own.
-Tuesday. Didn't do much. Went lindy dancing in the night, kept working on school in the day. Visited some friends.
-Wednesday. Went little more shopping at Mills. Also went to School of Mines where I spent my night,
seeing Cory, Matt and some other friends. Tried out their new climbing wall and the weight room. It was awesome seeing the people at the school, they are so active and inspired me a lot what they think life is about.
-Thursday. Was doing school before I went to the Mercury Cafe for dance practice with Charleston Chasers. Then I followed Pedro to the tattooer. Eventually we danced even more in the night at the Merc.
-Friday. I and Katie drove up to Jones pass (close to a mine) and did some back country skiing (nordic) which was awesome! I've missed it and this was my first time nordic skiing in the US. Not an adventure really, but still so good just getting outside a bit.
In the night I met a friend from Colorado Springs and then we went dancing at the Turnverein. But it was really slow music in general so I was a bit out of mood.
-Saturday. Today I'm soon leaving for some alpine skiing up in the mountains. I'm looking forward to it!
So.... long time since last post - now in the US
After a couple of extremely busy weeks in December where I tried to pass 3 exams and basically lived at the school, so far I know I passed 2 of them. I went home to Örnsköldsvik for 4 days and it was good to see my parents, my sister and other relatives. I also saw some friends when walking "downtown Övik" and I also did my first exercise skiing this season, on the artificial snow loop 1.8 km at Skyttis. It was really nice to ski again.
After this, I travelled to Stockholm for The Snowball 2007 swing camp. It was awesome! A lot of classes, and lots of social dancing. It was basically 5 days directly out of Herräng, with high quality classes and good night dances with tons of international people. I was a bit dissappointed about my own dancing because I wasn't really in a good swinging mood, because of a lot personal thoughts and feelings but I still had a fun camp and got a couple of fantastic nights. I also very much appreciated the comment from a girl that told me: "you have a beautiful smile and you smile a lot". It's worth a lot hearing such a comment.
So..... from the New Year Eve dance, I took off directly to Arlanda airport to fly out for 3 weeks in the US. After about 30 hours of travelling I arrived Denver where my friend Pedro picked me up. These first couple of days have been a blast seeing all good friends again and in one way nothing have changed, in some others I really feel it's fantastic being here. Several friends tells me "welcome home", and yeah.... Denver feel like a home for me.
I'd kind of forgotten some of the fantastic things about Denver, like still having so nice temperatures also in the winter and so much sun - basically every day is sunny and light from 7am to 5pm. It's a huge difference to Luleå.
Today I'm going to join the Boys for Aerials practice, a group of guys performing swing dancing with Joe as teacher. It's so many good things I wish I could stay longer for, like the entire spring season, but now things are as they are.
Tons of feelings have been around (the last months) and I basically know that I shouldn't care about other people too much. Instead I should focus on my own life and bringing friends and let them be part of my life in this good way! Thank you everybody that consider yourself being my friend!
After this, I travelled to Stockholm for The Snowball 2007 swing camp. It was awesome! A lot of classes, and lots of social dancing. It was basically 5 days directly out of Herräng, with high quality classes and good night dances with tons of international people. I was a bit dissappointed about my own dancing because I wasn't really in a good swinging mood, because of a lot personal thoughts and feelings but I still had a fun camp and got a couple of fantastic nights. I also very much appreciated the comment from a girl that told me: "you have a beautiful smile and you smile a lot". It's worth a lot hearing such a comment.
So..... from the New Year Eve dance, I took off directly to Arlanda airport to fly out for 3 weeks in the US. After about 30 hours of travelling I arrived Denver where my friend Pedro picked me up. These first couple of days have been a blast seeing all good friends again and in one way nothing have changed, in some others I really feel it's fantastic being here. Several friends tells me "welcome home", and yeah.... Denver feel like a home for me.
I'd kind of forgotten some of the fantastic things about Denver, like still having so nice temperatures also in the winter and so much sun - basically every day is sunny and light from 7am to 5pm. It's a huge difference to Luleå.
Today I'm going to join the Boys for Aerials practice, a group of guys performing swing dancing with Joe as teacher. It's so many good things I wish I could stay longer for, like the entire spring season, but now things are as they are.
Tons of feelings have been around (the last months) and I basically know that I shouldn't care about other people too much. Instead I should focus on my own life and bringing friends and let them be part of my life in this good way! Thank you everybody that consider yourself being my friend!